- Z n ö v i t

Min Lillasyster kom hit igår och sov kvar, idag lekte vi skönhetssalgong och gjorde varandra fina.



Nästa vecka kommer Lillebror hit, kanske får jag leka skönhetssalong och sminka upp honom också?

Intevarit aktiv alls här senaste veckorna, då jag inte varit särskillt motiverad och för att jag i smyg påbörjat ett litet annat projekt.
Här är det.

http://underbaralillebror.blogg.se/

Bloggen om Lillebror.

Spenderat nästan en hel vecka uppe i Dalarnas mörka skogar och firat en Lillebror som fyllt 17 och hjälpt en mor med bruten fot, men mest av allt har jag spenderat tiden med Katten i mitt liv, 6kgs kärlekmonster



Åh, kolla på honom liksom <3  han älskar att ligga på min mage med huvudet på brösten, och han är en tung misse så det märks när han är där. men han är så mysig när han stångar mej i fejset så kan inte annat än låta hono0m ligga kvar trotts att jag nästan får problem att andas.



Beejbiii!

Och efter den nästan hela veckan i Dalarna saknar jag min andra baby sjukt mycket, men han kommer hit ikväll och kramas med mej.



Fett taggad på dunderfylla i helgen, vem är på?

Mitt liv just nu: sova, spela sims3 och umgås med Hoppe.
Försöker komma ihåg att äta då och då men tycker oftast att det tar upp dyrbar tid.

Efter mycket om och men och "vi tar det nästa gång" och ha glömt tusen gånger, så har jag äntligen fått bilderna Matilda tog på min student. När jag kollar igenom dom så är det mest kort på när jag ser ut som ett fittmongo eller kramas. Så ni får se bilder på när jag kramas.





Och ett när jag gör min YEAAAAH IT'S FUCKIN'' OOVER- pose.

Linus är här och hälsar på, inte setts på månader, kul grej!
Senare kommer baby hit.

Soft klipp!

Det är nu man ska ha avgett löften och satt upp mål för det kommande året och vara förväntansfull och grejer.
Men inte jag. För jag är bitter.
Och jag orkar inte ens försöka låtsas vara positiv och tro att allt kommer att lösa sej. Det suger att varje morgon önska att man kunde få sova bort ett dygn så man har en dag mindre att ta sej igenom.

Mitt 2010 så kortfattat som möjligt:


I början på året hade jag för länge sedan gett upp hoppet om bra betyg och fokuserade istället på att ha så få nyktra dagar som möjligt under så lång tid som möjligt, vilket gick tämligen bra men kroppen diggade det inte lika mycket som huvudet. I februari drog jag och Matilda till Skottland vilket var något av en upplevelse, jag kom hem med en cool väska och en Starbucksmugg. Strax efter det blev jag kanske den första någonsin att placera stjärnimplantat i skuldrorna (vilket visat sej vara sjukt ovärt då de inte syns och behövs tas bort). Men det räckte inte, jag gjorde en stor scarification över hela låret med texten "Vi vet inte vart vi ska men vi ska komma dit". Sen tog jag då studenten, vilket utan tvekan är en av mina top-fem lyckligaste dagar i mitt liv, inte för betygens skull såklart, utan för att jag faktiskt tog mej igenom tre år utan att hoppa av. Den lyckligaste dagen i mitt liv kom någon vecka senare, när jag stod i publiken till Rise Against på West coast riot festivalen i Göteborg.
Jag blev kidnappad av Lasse över midsommar, till långt ute på landet med små grodor och jag dansade bugg för första och troligtvis sista gången i mitt liv. Sedan bar det av till Peace and Love med en massa grymma spelningar och grymt bra väder, och jag och Timmy träffade Johan Palm. (!!!!). Sommarens sista äventyr blev en spontantripp till Skåne, Blekinge, Öland och Gotland, vilket var grymt roligt och jag fick träffa många av mina favoritmänniskor i hela världen på vägen.
Vid sommarens slut fick jag veta att två goda vänner skulle flytta ifrån mej, världens bästa Ankel drog till Karlskrona och Jack till Zimbabwe. Strax efter det började jag gå in i vad som nu blivit min längsta depprision någonsin. Jag började tycka om världens finaste Hoppe, som tyckte om mej med, och nu är han min pojkvän och ikväll ska vi pussas klockan tolv. (SCORE!) För en månad sedan blev jag utskriven från Tian och sitter nu i en tillfällig lägenhet i stan, jävligt arbetslös och depprimerad, men barnsligt kär och hoppas på att snart kunna må bättre än någonsin.

Awesome gott nytt år till er kära vänner som följt mej i år! PEACE!

YEAH, fick dator av pappasidan av familjen i x-maspreseent, awesoooome!
Känns som att jag fått en del av mitt liv tillbaka.

Meneh, annars äre sådär atm. Varit deppig i flera månader nu, och istället för att det blir bättre med tiden så tycks det bara bli värre och jag har ingen energi alls och det känns som att jag inte blir glad eller exighted över nånting längre. Bara att hålla ut I guess, men det är jäkla svårt vissa dagar.
 
Nyårsafton snart, nytt år, nya tag? Bull.

Är hemma hos Andrea och gör DUKTIGA GREJER och hon gör en liten SNÖGUBBE i en burk som smält till vatten.
Bra skit.

Sitter hos familjen i Storvreta och ska se när mina småsystrar har luciatåg, en på dagis och en i skolan.

Det mesta flyter på. Fortfarande arbetslös, men flyttat nu och trivs i nya lägenheten, behöver en dator bara. Hoppas på jultomten! Fördriver dagarna med möten och en jäkla massa papper som ska skickias överallt. Askul!
Har en jäkla massa ångest över situationen och framtiden. Just nu känns det som att jag kan fetglömma att allt kommer lösa sej. Hrm.

Nu skall det ses på tåg, peace out!

Ännu en gång packar jag ner mitt liv i kartonger, med en känsla av vemod. Jag älskar den här lägenheten, har gort det sedan dagen jag flyttade in. Vilket inte ens är ett år sedan. Men trotts den korta tiden här har jag hunnit skaffa många fina minnen. Alla softa förfester, när det varit aldelles för många människor som trängts på 23 kvadrat eller när det bara varit jag och nån till som festat för oss själva och softat.
Det var här jag lärde mej att jag faktiskt kan sitta hemma och dricka te på vardagar, vilket jag gör mest hela tiden just nu. Helgerna lillebror varit här och vi legat vakna halva nätterna och asgarvat åt dåliga internskämt. Det var här jag blev kär i världens finaste pojke. Här har jag genomlidit tuffa bakfyllor. Och kommit hem aspackad och fått för mej att göra scones, vilket resulterat i mjöl över hela lägeheten.

Dags för nya minnen på ny plats, det gäller att hålla sej positiv, eller hur?

Har de senaste tre veckorna grublat mycket över att göra en stor förändring i mitt liv.
Ett stort beslut som är avgörande i flera faktorer. Livsavgörande. Men så är det, ibland måste man bara go all-in, satsa, våga ta drastiska beslut. I dag bestämde jag mej. Det var dags.

Jag har nu bytt shampoo.

FUUUUUUUUUCK JAG MÅSTE HA DOM! JAG MÅSTE HAAA DOM JAG KAN INTE LEVA MITT LIV UTAN DOM FUCKINGSFUCKINGS FUUUUUCK!

Imorgon ska jag börja packa för att köra hem prylar till min far, orkar inte ta med alla grejer till nya ägenheten eftersoma tt jag bara ska bo där ett par månader.
Fortfarande inget nytt på jobbfronten, jag fortsätter leta och hoppas på det bästa.

Note to self: du får ont i ryggen av att sova på toalettgolvet.

Nästa vecka är det dags att börja förbereda inför min tolfe flytt på nio år. Tusan vad jag längtar till dagen jag kommer bo någonstans där jag kan känna att jag kan vara kvar.
För jag har aldrig kännt så.

Ny jacka, ny mössa och nya leggins, idag är en bra dag!
Men nu har jag kommit på att jag måste ha ett par turkosa sneakers. Jag kan inte förstå hur jag kan ha levat enda tills nu utan ett par turkosa sneakers?
Dessvärre kommer jag behöva prioritera bort nya skor i flera månader vilket suger, jag fäller en mental tår.

I helgeon kommer Cissibejb hit, yeaah!