- Z n ö v i t

Jomen det blev väl så, att jag inte fick praktikplats på grund av piercingarna. Trotts att jag kunde ta ut alla utom en när jag jobbar. Men det dög inte.
Så när jag kom hem tog jag med gråten i halsen uppgivet ut en av mina piercingar, arg över samhällets normer och människors fördommar.
Sen hade jag en mycket dramatisk timme när jag grät och kollade mej i spegeln och tyckte att jag såg skitful ut, vilket slutade med att jag insåg att jag inte är redo, och bestämt satte tillbaks min älskade lilla piercing på sin plats.
Får jag inte se ut som jag vill på ett jobb så kommer jag inte trivas, och det är väl huvudsaken?
Synd för Willys att de gick miste om Uppsalas bästa brud bara!