If I could


Jag är trött, jag orkar inte, vill inte. Det här är för svårt för mej, jag vet inte hur man gör.
Jag vill ha min Ankel här, så jag bara får gråta och han kramar mej och säger saker som gör att det känns bättre och att jag är den bästa flickan i världen och sen dricker vi öl och kollar in tjejers rumpor.

Man går igenom förändringar precis hela tiden, några är större, några knappt märkbara. Ibland är det svårt och ibland är det lätt. Ibland suger det och ibland är det awesome.
Jag går igenom tusen just nu, några lättare, svårare, bättre och sämre. Jag intalar mej själv att allt jag behöver göra är att hålla huvudet högt och se det som ännu en livserfarenhet. Att allt kommer lösa sej i slutändan.
Vissa dagar tar jag det som en man, andra bryter jag ihop och vill bara ge upp.

Jag vet inte vad det finns mer att göra än det jag redan gör, och det verkar inte räcka just nu.
Idag orkar jag inte.

Kommentarer
Postat av: Anonym

Misströsta inte, vuxenvärlden kan vara jobbig. Den känns bara extra jobbig nu du på så

kort tid kastats in i den :D



Ankel kommer nästa vecka och tröstar dig vännen.



Kraaaaamaaaaar / Ankel

2010-10-27 @ 17:20:56

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0